Sevärdheter i Palma de Mallorca – Topattraktioner, dolda pärlor & must-sees

Beläget på en skogsklädd kulle 112 meter över havet, cirka 3 kilometer väster om gamla stan, ligger Bellver Castle, Europas äldsta runda slott. Kung Jaume II lät bygga det i början av 1300-talet, och den runda designen är ovanlig. Från taket ser du hela Palmabukten, bergen i Serra de Tramuntana och hela staden som breder ut sig nedanför. Namnet kommer från gammal katalanska: "bell veer", vilket betyder "vacker utsikt". Det stämmer väl. Slottet huserar nu stadshistoriska museet, vilket är en helt okej genomgång av Palmas förflutna men egentligen sekundärt till själva byggnaden och utsikten. Den gotiska innergården med sina valv i två våningar är den arkitektoniska höjdpunkten. Till skillnad från katedralen eller Almudaina-palatset, som ligger mitt i smeten, känns Bellver mer avskilt. Tallskogen runt omkring bjuder på en bra promenad uppför, även om det går att köra bil eller ta bussen. Inträdet kostar €4 och det är en av de mest prisvärda sakerna man kan göra i Palma. Stängt på måndagar.

Joan Miró flyttade till Palma 1956 och tillbringade sina sista tre decennier här. Han arbetade i två ateljéer omgivna av trädgårdar i stadens västra utkant. Denna stiftelse, skapad av Miró och hans fru Pilar, rymmer omkring 6 000 av hans verk: målningar, skulpturer och skisser. Samlingen är enorm och utställningarna roterar, så du ser olika saker vid varje besök. Det som verkligen lockar är ateljén. Mirós Sert Studio, ritad av arkitekten Josep Lluís Sert, har fortfarande kvar färgstänkta bord, ofärdiga dukar och konstnärens personliga prylar precis där han lämnade dem. Det känns som om målaren bara gått ut för att ta en kaffe. Den andra ateljén, Son Boter, är ett traditionell mallorkinskt hus där Miró jobbade med större verk. Utomhus finns skulpturer i trädgården. 1992 tillkom Edificio Moneo för utställningar. Inträdet är €7. Det ligger 3 kilometer från gamla stan, så du behöver buss eller taxi. Det här är ett måste i Palma om du gillar modern konst, och ärligt talat även om du inte gör det – bara ateljén är värd resan.

Precis bredvid katedralen utgör Almudaina Palace den andra halvan av Palmas monumentala front mot havet. Det började som en romersk befästning, blev ett arabiskt alcazar och byggdes om till ett gotiskt kungligt residens efter den kristna erövringen 1229. Idag är det ett officiellt kungligt residens, även om den spanska kungafamiljen sällan använder det. Utsidan med sina kantiga torn och murar ser mer ut som en fästning än ett palats. Inuti är rummen ståtliga men ganska spartanska. Den gotiska tronsalen (Saló del Tinell) och Santa Ana-kapellet är de viktigaste rummen. Gobelängerna och möblerna ger en känsla för hur Mallorcas kungar levde, men det här är inget Versailles. Det är intressant i 45 minuter, inte tre timmar. Det som är riktigt bra är utsikten från trädgården: du ser katedralen på ena sidan och hamnen på den andra. Ett besök här rekommenderas för den som vill förstå öns olika historiska lager. Inträdet är gratis vissa tider, vilket gör det lätt att motivera ett besök. Kombinera det med La Seu eftersom de ligger precis intill varandra.

Palmas största matmarknad ligger några kvarter norr om Plaça d'Espanya, i en del av stan där lokalborna rör sig. Byggnaden är modern och funktionell, inte charmig som vissa andra marknadshallar i Sydeuropa, men råvarorna är av högsta kvalitet. Här finns långa diskar med färsk fisk, mallorkinska ostar, sobrassada-korv, oliver i alla former och säsongens frukt från öns inland. Det är här palmesanos faktiskt handlar. Flera stånd har bardiskar där man kan slå sig ner och äta. Fiskdiskarna tillagar det du köper: välj ut dina räkor eller knivmusslor, så grillar de dem medan du väntar med ett glas vin. Priserna är rimliga, särskilt jämfört med turistrestaurangerna runt katedralen. Hela upplevelsen handlar mer om kvalitet än om estetik. Öppet måndag till lördag. Det är ett bra stopp på morgonen innan man utforskar gamla stan. Härifrån är det bara fem minuters promenad söderut till Plaça de Cort. Om du vill ha en mindre och mer lokal känsla kan du prova Mercat de Santa Catalina istället.

Passeig Marítim sträcker sig 5,5 kilometer längs Palmas södra kust, från stränderna i öster hela vägen förbi marinan och yachtklubbarna till Porto Pi i väster. Den är döpt efter ingenjören Gabriel Roca som ledde bygget mellan 1940- och 60-talet. Det är en bred boulevard med en palmkantad strandpromenad som skiljer vägen från havet. På ena sidan har du Medelhavet, hamnen och rader av lyxyachter. På den andra syns stadens silhuett med katedralen som tronar över allt annat. Den mest intressanta biten är sträckan mellan katedralen och museet Es Baluard, en promenad på cirka 20 minuter. Här passerar du La Llotja, det gamla fiskarkvarteret El Jonquet på höjden och en rad uteserveringar mot hamnen. Löpare och cyklister använder den tidigt på morgonen och sent på kvällen; resten av tiden tillhör den flanörer. Det är gratis, alltid öppet och binder ihop många av stadens sevärdheter längs vattnet. Promenaden från Parc de la Mar till Santa Catalina tar ungefär en halvtimme och bjuder på några av stadens bästa solnedgångar.

Parc de la Mar breder ut sig över 9 hektar vid foten av den gamla stadsmuren. Det är här katedralen ser som mäktigast ut. Parken har en konstgjord saltvattensjö som speglar katedralen och Almudaina-palatset, en bild som förmodligen är den mest fotograferade i hela Mallorca. Parken ritades av arkitekterna Pere Nicolau och Angel Morado på mark som man har tagit tillbaka från havet. Under dagen är det en bra plats att sitta ner och vila mellan sevärdheterna. Det finns en väggmålning av Joan Miró, några skulpturer och gott om skugga. På sommarkvällarna fylls parken ofta av konserter och evenemang. Den ansluter naturligt till promenaden längs stadsmurarna mot La Llotja, eller så går man upp till katedralen på fem minuter. Man besöker främst platsen för utsiktens skull, inte för själva parken. Det är gratis, alltid öppet och ger dig den bästa vinkeln på katedralen utan att du behöver betala inträde. Morgonljuset är bäst för bilder.

Cirka en mil öster om gamla stan ligger Playa de Palma, en lång och bred sandstrand som sträcker sig 4,6 kilometer längs bukten. Det är Mallorcas mest kända strand och ett av Medelhavets största turistmål. Sanden är fin och vit, vattnet är långgrunt och lugnt, och allt man behöver finns här: solstolar, chiringuitos, duschar och livvakter. Ska vi vara ärliga så är det här en strand som under högsäsongen (juli-augusti) är packad och högljudd, särskilt runt Balneario 6. Ryktet om feststämningen stämmer, och vissa delar är helt anpassade för charterturism. Men utanför dessa månader, eller om man går mot Can Pastilla-hållet, är det en riktigt trevlig strand med klart vatten. Tidiga morgnar är det lugnt året om. Buss 25 från Plaça d'Espanya tar dig hit på 25 minuter. Det är gratis, precis som alla allmänna stränder i Spanien. Om man vill ha lite omväxling från gamla stan är en förmiddag på stranden följt av skaldjurslunch längs strandpromenaden en bra plan.

Väster om gamla stan ligger Santa Catalina, där man äter bra utan turistpåslag. Detta gamla fiskarkvarter har blivit stadens mest levande stadsdel för restauranger, tapasbarer och helgbruncher. Gatorna är smala, husen låga och stämningen påminner mer om Gràcia i Barcelona än om den monumentala gamla stan. Allt kretsar kring Mercat de Santa Catalina, en av Palmas bästa matmarknader, och sprider sig ut på gator som Carrer de Soler och Carrer de Sant Magí. Området har förändrats mycket det senaste decenniet. Förr var det arbetarklass, nu är det fullt av vinbarer och butiker. Men karaktären finns kvar. Äldre invånare handlar fortfarande på marknaden på morgonen, och framåt eftermiddagen lugnar gatorna ner sig. På kvällen fylls uteserveringarna igen. Om du bor i eller nära gamla stan är det 10 minuters promenad till Santa Catalina. Man går hit för att äta och dricka, inte för monumenten. Planera in en middag här och kombinera den med en promenad ner till hamnen som ligger bara några kvarter söderut.

Medan alla köar till katedralen ligger Basilica de Sant Francesc lugnt i nordöstra delen av gamla stan. Det är ett misstag att missa den. Den här franciskanska kyrkan började byggas i slutet av 1200-talet och har en gotisk interiör som faktiskt är mer fridfull än katedralens. Här finns också en klostergång i två våningar som hör till de vackraste i hela Spanien. De smala pelarna och citronträden skapar en sådan stillhet som man annars förknippar med palats i Andalusien. Kyrkan i sig är stor och stram, med ett enda skepp och ett massivt rosettfönster ovanför ingången. Inuti finns graven för Ramon Llull, en mallorkinsk filosof från 1200-talet. Barockfasaden, som byggdes på 1600-talet efter att den ursprungliga förstörts av ett blixtnedslag, ser nästan enkel ut tills man lägger märke till de uthuggna detaljerna vid portalen. Inträdet är €3. Det här är en av Palmas verkliga dolda pärlor. Härifrån är det bara två minuter söderut till de arabiska baden och tre minuter västerut till Plaça de Cort.

Can Joan de s'Aigo har varit öppet sedan 1700 och är ett av Spaniens äldsta kaféer. Det fungerar fortfarande som om de senaste tre seklerna knappt har hänt. Den ursprungliga adressen på Carrer de Can Sanc har kaklade golv, mörk träpanel, marmorbord och noll intresse för Instagram-trender. Det finns numera flera filialer runt om i Palma, men det är originalet i gamla stan som är värt att leta upp. Det är hit lokalborna går för en ensaimada (det runda bakverket med florsocker som Mallorca är känt för) och en kopp tjock varm choklad. Ensaimadas bakas färska här och finns naturella eller fyllda med pumpasylt (cabello de angel), grädde eller sobrassada. En varm choklad och en ensaimada kostar runt €5. Mandelglassen är också utmärkt. Förvänta dig inte snabb service eller moderna bekvämligheter. Som en av Palmas bästa dolda pärlor blir det ofta fullt, men det känns aldrig turistigt. Det ligger fem minuter från Plaça de Cort och är det perfekta fika-stoppet. Att äta en ensaimada på ett 300 år gammalt kafé bör stå på listan över saker att göra i Palma.

Mitt på Passeig des Born, på nummer 27, ligger detta palats från 1700-talet som är lätt att missa om man inte letar efter det. Markisen av Solleric lät bygga det 1764 och det var i adlig ägo fram till 1975 då staden köpte det och gjorde om det till en gratis konsthall. Själva byggnaden är den första sevärdheten: en bred innergård, en pampig italiensk trappa och rum med valv fördelade på tre våningar. Konstutställningarna byts ut ofta och drar åt det samtida hållet. Vissa är riktigt bra, andra mer lättglömda, men huset är värt ett besök oavsett. Bottenvåningen öppnar direkt mot gågatan, så man kan bara gå in, se vad som visas och gå igen efter tio minuter om det inte intresserar. Ingen biljett, inget krångel. De övre våningarna har fin utsikt ner mot gatan genom de höga fönstren. Casal Solleric är en sådan där plats som de flesta turister bara går förbi. Det är gratis och öppet de flesta dagar. Kontrasten mellan barockarkitekturen och den moderna konsten gör besöket intressant i sig.

Om Mercat de l'Olivar är för den vanliga Palmaboaren, är Pere Garau platsen där stadens invandrare och fyndjägare möts. Marknaden ligger öster om centrum i ett arbetarkvarter och har en helt annan energi. Nordafrikanska kryddor, latinamerikanska råvaror och mallorkinska stapelvaror säljs sida vid sida. Gatorna runtomkring är fyllda med butiker som säljer allt från halal-kött till bolivianska livsmedel. Det känns inte alls som turistkvarteren. Marknaden ligger i en funktionell hall, inte särskilt vacker, men utbudet är imponerande. Här finns färska örter man inte hittar på l'Olivar, ovanliga frukter, stora påsar med torkade baljväxter och priser som är märkbart lägre än på de turistnära marknaderna. På lördagar sväller marknaden ut på gatorna utanför och det blir riktigt livligt. Detta är Palma när det är som mest mångkulturellt. Det ligger ungefär 15 minuters promenad österut från gamla stan. Pere Garau visar en sida av staden som de flesta besökare aldrig ser. Kombinera det med en promenad genom kvarteret för att få hela upplevelsen.

Plaça de Cort är Palmas hjärta, hem åt stadshuset (Ajuntament) med sitt karakteristiska utskjutande trätak. Namnet kommer från det katalanska ordet för "hov" eller "domstol", eftersom stadens styre har sammanträtt här i århundraden. Byggnaden är från 1600-talet, och det snidade trätaket över ingången är en av de mest fotograferade detaljerna i stan. Framför stadshuset står ett urgammalt olivträd, som sägs vara över 800 år gammalt, i en upphöjd plantering. Torget är litet, snarare en bred korsning än ett storslaget torg. Det ansluter naturligt till gatorna mot Plaça Major och Passeig des Born. Härifrån är det nära till nästan allt i gamla stan: tre minuter till Basilica de Sant Francesc, fem minuter till katedralen och två minuter till Casal Solleric. Det är mer av en knutpunkt än ett slutmål, men stadshuset är värt att se även från utsidan, och de omkringliggande gatorna är fulla av små butiker och kaféer. Slå dig ner vid en av uteserveringarna under olivträdet och titta på folklivet.

Museet ligger i ett palats från 1500-talet, skapat genom att flera medeltida hus byggdes ihop. Museu de Mallorca täcker öns historia från de förhistoriska talayotiska bosättningarna via romersk, islamsk och kristen tid. Samlingen innehåller snidade paneler från den islamska eran, gotiska altartavlor, små krigarfigurer i brons och keramik från flera århundraden. Det är ett museum som ger sammanhang åt allt annat man ser i Palma. Själva byggnaden är intressant. Rummen har kvar sina ursprungliga proportioner med bjälkar och stenvalv. Det är inget glättigt modernt museum med interaktiva skärmar. Det är ett gammalt hus fullt av gamla saker, och den lugna atmosfären gör att man kan titta närmare på detaljerna. Den talayotiska avdelningen är särskilt värd tid om man planerar att besöka någon av Mallorcas förhistoriska platser. Inträdet är bara €3, vilket gör det till ett av de mest prisvärda museerna i Palma. Det ligger i gamla stan nära de arabiska baden, så det är lätt att kombinera de två.

Museet ligger i biskopspalatset precis bredvid katedralen. Det öppnade 1916 och har en tät samling religiös konst från hela ön. Det viktigaste verket är Pere Nisarts målning av Sankt Göran från 1400-talet, som visar helgonet när han dräper draken med staden Palma i bakgrunden. Det är en av de tidigaste kända avbildningarna av staden. Samlingen är uppdelad i sju sektioner som täcker gotiskt måleri, skulptur, keramik och arkeologi. Museet huserar i en gotisk byggnad som även fungerar som biskopens bostad, vilket ger en speciell atmosfär. Rummen är dunkla och konsten är mestadels andaktig. Om du är intresserad av medeltida mallorkinskt måleri och kristendomens historia på ön är det givande. Om religiös konst inte är din grej är Fundacion Juan March eller Museu de Mallorca bättre alternativ. Inträdet är €5. Det är mest värt ett besök om du ändå ska se katedralen bredvid. Bara Pere Nisarts målning är skäl nog att titta in.

Marknaden i Santa Catalina är mindre och mer personlig än Mercat de l'Olivar. Byggnaden är över hundra år gammal och har kvar känslan av en traditionell marknad: kompakt och lokal. Handlarna känner sina stamkunder vid namn. Här säljs säsongens råvaror från öns gårdar, charkuterier, ostar, fisk och blommor. Den är inte stor, vilket är en del av charmen. Det som skiljer den här marknaden från l'Olivar är maten. Tapasbarer kantar kanterna och spiller ut på gatorna utanför, och på lördagmorgnar blir hela området en social samlingspunkt. Man kan börja med färskpressad apelsinjuice, äta lite pa amb oli (bröd gnidit med tomat och olivolja) och sobrassada, och avsluta med oliver och en vermouth. Kvaliteten är genomgående hög och priserna rimliga. Det är här man ska äta om man vill göra som lokalborna. Kvarteren runtomkring har fler restauranger än man hinner prova på en vecka, alla bara ett par minuters promenad från marknaden.